Från Helsingfors till sju rum och kök

Jag skriver detta på ett plan från Helsingfors! Kännslan att vara på väg någonstans är nästan det ända som stillar bruset av rastlöshet som så länge jag kan missat skramlat omkring i min bröstkorg. Jag är på väg tillbaka och landar snart i Köpenhamn, därifrån tar jag tåget hem till mitt, till min lilla håla mitt i Blekinges lummiga gröna skogar och rullande steniga landskap. 
Höstfärger i Helsingfors
Jag inser att jag faktiskt längtar hem lite grann, fast jag aldrig någonsin känt att någon plats varit hemma, vart jag än bott.  Ju mer jag tänker på det så är det nog inte byn i Blekinge jag längtar efter. Det är människorna där, de jag har runt mig. Dem längtar jag hem till! 
Till huset med sju rum och kök som ständigt är fyllt till brädden med människor, katter och andra kreatur. Där dörrarna aldrig är låsta och alla är välkomna, där kaffet aldrig tar slut och man nästan alltid har en varm katt i knät.
Vi bor 4 personer plus 3 katter och en hund i detta hus och det är dem jag längtar hem till nu. Vi delar på husets alla utrymmen och drar alla våra strån till stacken... eller ja, alla utom Zebban! Han bara äter och sover. 
Möt Zeb Macahan aka Zebban
Vi är ibland irriterade på varandra för småsaker, vi (läs jag) smäller i dörrar och vi  stänger in oss i våra respektive krypin, går till våra respektive jobb och lever våra respektive liv, precis som jag tror att det är i alla familjekonstellationer.  Men det är ändå så otroligt skönt att veta att de finns där, utanför sovrumsdörren, hemma när jag kommer hem från jobbet eller resan, i köket när jag bubblar över och behöver berätta om dagens händelser både bra och dåliga. Vi gläds åt varandra när det går bra, har överseende när någon inte mår så bra.
Resan till Helsingfors vart oplanerad och spontan men oj vilken fin, ren, pastellfärgad naturnära stad som mötte mig! Till och med graffitin verkade designad och noga genomtänkt. Och vilka fanatiska människor. För tillfället stillade Helsingfors min rastlöshet med sin lagom (ja, jag är svensk trots allt) hetsiga storstadspuls och sina otroligt gästvänliga människor och jag längtar hem till mitt hem i skogen där min flock av udda och underbara människor och djur bor. 
För den som inte stillat sitt ressug så kan jag varmt rekommendera Helsingfors, lagom stor stad som jag tror har något för alla vare sig man gillar urban exploring, shopping, museer eller nattliv.

Övergivet hus i Helsingfors.
 Förmodligen kommer bruset och krypet i bröstkorgen tillbaka snart igen och nyfikenheten att upptäcka nya horisonter blir lite för starkt att jag måste lämna igen! Men då kan jag luta mig mot att de finns där, i sju rum och kök, förmodligen med en katt i knät, slamrande med kastruller i köket, skrikande till en fotbollsmatch eller med en hund svansande efter sig, där finns de kvar och jag är alltid välkommen hem till dem igen. 

Vinterträdgården

Vinterträdgården 

Vacker grafitti





Kommentarer

Populära inlägg