Live long and prosper

Jag har haft mitt livs kortaste anställning, Onsdag kl 9 skulle jag börja jobba som säljare!
Jag vill inte trampa någon på tårna så håller oss till att kalla det för ett sälj-jobb.
Ett okej jobb tänkte jag, degen måste ju in och jag har inte så många andra alternativ att ha vid sidan om allt annat jag jobbar med.
Hur svårt kan det vara, jag har ju jobbat med sälj  i olika former hela mitt liv!
Dagen blev som följer.
10.00 Okej, vi kör
10.30 Djupt andetag, okej.. Detta är första dagen, man kan inte vara bäst på en gång.
11.00 När sa hon att det vart lunch?
12.00 Jag fixar det här, ge den två veckor så blir det säkert bättre
12.15 Blir klockan aldrig 13.00
12.35 Men vafan, nu måste det ändå vara lunch eller?
13.00 Hurrjävlara! Äntligen får jag stänga datorn
13.45. Jaha, dags igen!
14.00 Gå in på messenger och skickar :
Mamma, jag hatar det här, klump i magen, det rycker i kroppen, vad ska jag göra? Varför kan jag inte vara som folk och bita ihop?
Mamma: Nu biter du ihop så pratar vi om det här sedan!
14.15: Okej! Mamma vet ju ändå bäst.
14.47: 3 minuter kvar till rast, 3 minuter kvar till rast!
15.00 Alright, två timmar kvar av dagen sen är det tyngdlyftning som gäller! Jag fixar det här!
15.30 Klumpen i magen är så stor att den hotar att bubbla upp och ut genom munnen,  myrorna som alltid bott i min kropp har vid det här laget fullskaligt världskrig i alla mina extremiteter, benen skakar så pass att katten på kökssoffan bredvid ger mig en blick av ilska blandad med djup besvikelse över att ha fått sin heldagsslur förstörd såhär på eftermiddagen, går därifrån och har fortfarande inte kommit fram.
16.00 En timma kvar, jag fixar detta!
16.01 Jag kanske fixar det idag! Men i morgon? Nästa vecka?, En månad
16.03 aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaah!
16.15 Gör som mamma säger, gör som mamma säger, gör som mamma säger
16.20 Fuck this shit... Ropar högt till djuren som inte precis befinner sig i köket att : Okej, gänget! Det blir vatten och vitkål resten av året!...smäller igen datorn, klampar upp på övervåningen, väcker min stackars sjuka rumskamrat och byter om till träningskläder. Djup suck av lättnad! Tights, t-shirt, ful träningsfrisyr och illaluktande skor, fan va skönt.
17.00 Ett sting av dåligt samvete, jag har aldrig skitigt i ett jobb så innan. Jag har ju ändå någon grundvärdering att man fullföljer det man tagit på sig!
Jag kände också att jag kanske bara är bortskämd med att få vara min egen chef såhär länge och att det finns folk som inte har något jobb alls.

Det här kanske kommer tillbaka och biter mig! Men samtidigt så ska man inte ignorera den där klumpen i magen, och göra sånt som man inte vill och kanske rent av mår dåligt av.
Jag har redan mått dåligt över beslut och jobb som aldrig varit helhjärtade, jag är klar med det nu! Jag lever faktiskt hellre på vitkål än jobbar med något bara för att få mer pengar. Inga pengar i världen betyder så mycket för mig att jag ska offra mitt välmående och min frihet.
Vi klarar oss rätt så bra ändå, jag är ju inte direkt fattigt och de gånger det är skralt är vi bra på att trolla med knäna och kokar allt som ofta jäkligt goda soppor på våra spikar.


Gör det som känns rätt i magen och skit högaktningsfull i jantelag och vad alla andra tycker om det!
Live long and prosper!

Kommentarer

Populära inlägg